Skolan har sina rötter i religionen och startade som ett sätt att lära ut användbara kunskaper för att förbereda inför vissa yrken, man bestämde att grundläggande är att vi ska kunna svenska för att kunna läsa och skriva, samt matematik för att kunna räkna. När världen blev alltmer internationell så lades även Engelska till som obligatoriskt i folkskolans högre klasser redan 19411, en förutsättning för att Sveriges relativa konkurrenskraft ska bibehållas och vi vara attraktiva för arbetsgivare.
Allt fler gör klart gymnasiet och än fler söker sig till högre utbildning som universitet eller yrkesskola. Det fanns 2004 1,9 sökande per antagen, tio år senare, år 2014 så var den siffran uppe i ca 2.3, det innebär att antalet som vill studera ökar i snabbare takt än antalet studieplatser2. Antalet teoretiska utbildningsplatser ligger på cirka 290 000, vilket inte är långt ifrån var det var 2004, men antalet platser gick upp under 2010 och var då 306 200 men har kommit ner sen dess, man får även ta i beaktande att befolkningen växer.3 Detta plus att man börjar inse att för att ha en bra karriär så behöver fler en högre utbildning skapar det stora trycket på våra högskolor och universitet, även om trycket är ojämnt över kurser och program.
Betyder det att alla yrken har blivit avsevärt svårare och därmed behöver längre utbildning för att förbereda sig för det? Det korta svaret är nej, om något så är det många från arbetslivet som hävdar att folk är än mindre förberedda nu än tidigare och som gensvar har det poppat upp en hel del yrkesskolor, till exempel IHM Business School i Stockholm istället för traditionell civilekonomutbildning.
Det har däremot skett vad DigiZmart kallar en utbildningsinflation, på 1970-talet så kunde du gå ut högstadiet och få ett vanligt jobb, nu krävs gymnasieutbildning och man kan även börja se att folk kräver universitetsutbildning för jobb som inte tidigare krävde det. En tanke kan vara att även om det inte behövs för att göra jobbet så föredrar de så högutbildade som möjligt, dels att de är mer övade i problemlösning och kritisiskt tänkande men också när de väl börjar avancera mot svårare roller.
Istället har utbildning blivit likställt med utveckling, många i USA går inte på Universitetet för att lära sig teorier, utan även för att lära sig om livet, lära sig tänka kritiskt och vidga sina vyer med folk från hela världen. Därför finns det en debatt som pågått under lång tid men intensifierats som ställer sig frågan, går man i skola för att lära sig praktisk kunskap som ska kunna användas i arbete eller går vi i skolan för personlig utveckling och för vårt eget lärande?
DigiZmart anser att som många saker i livet så är det en balansgång, å ena sidan vill man förbereda för arbetslivet med praktiska kunskaper som behövs men å andra sidan är det i grundskolan alldeles för tidigt för att fokusera in på vissa yrken, vilket är varför vi har grundämnena. Ibland blir det istället för specifikt för att veta om tillräckligt många använder det. Många företag har sina egna sätt att göra samma sak på, vilket betyder att du måste lära dig när du börjar, oavsett om du kan teorin, och då kan det vara kontraproduktivt att lära sig alla detaljer för att sedan behöva anpassa det till jobbet du har. En bättre approach är att bygga förståelse så att man lättare kan applicera tekniker och tillvägagångssätt snabbare, och med bättre resultat.
Vart tror du utvecklingen är på väg och kommer vi någonsin ha en dominant renodlad inriktning, praktiskt eller utvecklande?
Källor
1: http://www.popularhistoria.se/artiklar/skolstart-%E2%80%93-den-svenska-folkskolans-historia/
2: 2015 Årsrapport för universitet och högskolor, Universitets Kanslers Ämbetet, sida 20
Gäller endast nya sökanden utan tidigare högskolestudier
3: 2015 Årsrapport för universitet och högskolor, Universitets Kanslers Ämbetet, sida 96
Gott lärande!
Det är lätt att tro att all utveckling skett de senaste 10 åren, och det är klart, dels har otrolig utveckling skett men det är också de färskaste åren i minnet. Saker som radio, tv och mobiltelefoner var en otrolig innovation när de väl kom ut, och självklart känns det väldigt enkelt nu, men kom ihåg att de startade från ännu mindre avancerad teknologisk bas.
Många saker har kunnat revolutionera lärandet och de saker de har gemensamt har varit att man hittat nya effektivare sätt att nå ut till många människor, detta skulle i teorin göra lärare inaktuella, något man skrattar åt nu men i viss mån pratar folk fortfarande om det i och med internet eftersom det relativt är mycket mer avancerat än radio, men tänk dig konversationen när tv kom, det var ju bra mycket mer avancerat än radio.
Poängen är att man med alla dessa nya tekniker, speciellt nu med Internet som säkerligen är lika lätt att nå ut till folk som med radio, men hypotesen är att nu är det tillräckligt avancerat, istället för att bara lyssna på någon som matar kunskap eller titta på tv när du var tvungen att vara tillgänglig just den tidpunkten samt förstå i samma takt som alla andra. Internet tillåter dig att anpassa lärandet efter när du kan, inte bara när tv:n visar det, du kan pausa, kolla om men även testa dig för att se hur bra det går samt låta avancerade algoritmer styra lärandet för att anpassa till just dig. Det finns ett par anledningar till varför vi inte tror det revolutionerar lärandet i den bemärkelsen att lärare blir inaktuella.
1. Folk som inte förstår kommer alltid kunna ”fuska” och därmed se ut att klara det bra men faktiskt inte ha förstått.
2. En dator kan inte lära ut kritiskt tänkande på samma sätt som en lärare, den är statisk och arbetar enligt vissa parametrar när den ger feedback, en avancerad AI (artificiell intelligens) kan kanske längre fram i framtiden göra detta men även den mesta avancerade AI i nuläget har intelligensen av en genomsnittlig fyraåring1 så det är en bit kvar.
3. Vissa saker gör sig bättre praktiskt, att du faktiskt lär dig bygga något istället för att simulera det på en dator.
Vi tror att datorer och internet, surfplattor, smartphones och allt som inte ännu kommit gör lärandet lättare och på många sätt underlättar för lärare men vi tror att lärare kommer alltid behövas för den överskådliga framtiden för att vägleda barnen till sitt eget lärande.
Så nu när lärande har blivit mer lättillgängligt, både information och innovativa sätt att lära ut digitalt så höjs den genomsnittliga nivån men grunden för allt lärande är en vilja att lära sig, en nyfikenhet att konstant undersöka och fråga och modet att testa. Därför tror vi att även om den genomsnittliga nivån finns så har många tillgång till de nya framstegen och därför kommer gruppen ambitiösa elever som besitter de tre grunddragen för att lära sig excellera genom att de spenderar mer tid, gör fler misstag och därmed lär sig mer i slutändan.
Det ska bli spännande att se alla nya sätt man kan lära sig med de nya innovationerna som kommit och vi tror att lärandet ändras men att lärare är mer relevanta än någonsin, bara att fokuset har ändrats.
Gott lärande!
Källor:
1: http://www.technologyreview.com/view/541936/iq-test-result-advanced-ai-machine-matches-four-year-old-childs-score/
Här på DigiZmart vill vi alltid lära barnen så effektivt som möjligt så just nu testar vi ett nytt format som vi kallar bitesize, munsbitar. De kallas så för att de är snabba 30 sekundersklipp som svarar på relativt specifika frågor, t.ex. varför föll regeringens budget.
Vi är väldigt exalterade för det här formatet och avvaktar med spänning vad våra användare tycker om det och ser säkert en del uppdateringar till det i framtiden för att göra det ännu mer lärorikt. Vi tror att alla människor lär sig olika, i olika fart, med olika sätt att få det presenterat, förklarat och så vidare, och sen så lär man sig olika saker olika, vissa matematiska begrepp är lättast med en övning men om riksdagen så kanske en video är bäst. Därför har vi nästan alltid ett flertal format under utveckling hos DigiZmart, och är du en av de lyckliga få som får testa och ge feedback så uppskattar vi hjälpen! Och om du inte är det, maila oss på support@digizmart.com så ser vi om det passar bra.
Gott lärande!
Många gamla sanningar håller fortfarande än, och en som är så sann och måste förstås och läras ut bättre är vad Aristoteteles sa om utbildning. Rötterna av utbildning är bitter men frukten är söt (the roots of education are bitter but the fruits are sweet).
Tanken är att arbetet att lära sig inte alltid är det roligaste men när man väl kan det så är resultatet sött, tänk dig när du landar det där jobbet eller när du vinner en quiz eller i Pictionairy, det finns få känslor som känslan att vara bra på någonting.
Utbildning i det här avseendet anser vi inte vara strikt definierat till skolans lärande utan all typ av lärande och utveckling. Det är psykologiskt att saker vi jobbar för och uppnår, är så pass mycket sötare än om vi bara fick dessa saker.
Vi ser och hamnar ibland i diskussioner där man pratar om gamification, och att göra lärande roligt och diverse intressanta men ibland direkt dåliga idéer om hur man ska göra lärandet roligt. Vi tror att mycket av lärandet går att göra bättre, mer verklighetsförankrat, konkret och i många fall roligare. Men att ta skott i att lärandet ska vara roligt tror vi kan vara skadligt då det ibland fokuseras så mycket på det roliga att man glömmer bort lärandet, vissa saker kommer vissa barn inte tycka är roligt, ibland aldrig och i många fall inte i stunden när man gör det. Men om man gör ett bra arbete med att förbättra det som kan och ge barnen en törst att vilja lära sig, ja då kommer de nog inse att även om lärandet inte alltid är roligt i stunden, i många fall frustrerande och uttröttande så lönar det sig i längden.
Så vi tror lärandet skulle må bra av att komma ihåg Aristotle och inte alltid försöka göra alla lärandestunder roliga utan fokusera på det stora hela. Vi människor drivs ofta av en nyfikenhet, från barnsben när vi inte kan sluta fråga ‘Varför’ till vi i vuxen ålder kollar dokumentärer, snöar in oss på hobbies, går kvällskurser och liknande.
Gott lärande!