Skolan har sina rötter i religionen och startade som ett sätt att lära ut användbara kunskaper för att förbereda inför vissa yrken, man bestämde att grundläggande är att vi ska kunna svenska för att kunna läsa och skriva, samt matematik för att kunna räkna. När världen blev alltmer internationell så lades även Engelska till som obligatoriskt i folkskolans högre klasser redan 19411, en förutsättning för att Sveriges relativa konkurrenskraft ska bibehållas och vi vara attraktiva för arbetsgivare.
Allt fler gör klart gymnasiet och än fler söker sig till högre utbildning som universitet eller yrkesskola. Det fanns 2004 1,9 sökande per antagen, tio år senare, år 2014 så var den siffran uppe i ca 2.3, det innebär att antalet som vill studera ökar i snabbare takt än antalet studieplatser2. Antalet teoretiska utbildningsplatser ligger på cirka 290 000, vilket inte är långt ifrån var det var 2004, men antalet platser gick upp under 2010 och var då 306 200 men har kommit ner sen dess, man får även ta i beaktande att befolkningen växer.3 Detta plus att man börjar inse att för att ha en bra karriär så behöver fler en högre utbildning skapar det stora trycket på våra högskolor och universitet, även om trycket är ojämnt över kurser och program.
Betyder det att alla yrken har blivit avsevärt svårare och därmed behöver längre utbildning för att förbereda sig för det? Det korta svaret är nej, om något så är det många från arbetslivet som hävdar att folk är än mindre förberedda nu än tidigare och som gensvar har det poppat upp en hel del yrkesskolor, till exempel IHM Business School i Stockholm istället för traditionell civilekonomutbildning.
Det har däremot skett vad DigiZmart kallar en utbildningsinflation, på 1970-talet så kunde du gå ut högstadiet och få ett vanligt jobb, nu krävs gymnasieutbildning och man kan även börja se att folk kräver universitetsutbildning för jobb som inte tidigare krävde det. En tanke kan vara att även om det inte behövs för att göra jobbet så föredrar de så högutbildade som möjligt, dels att de är mer övade i problemlösning och kritisiskt tänkande men också när de väl börjar avancera mot svårare roller.
Istället har utbildning blivit likställt med utveckling, många i USA går inte på Universitetet för att lära sig teorier, utan även för att lära sig om livet, lära sig tänka kritiskt och vidga sina vyer med folk från hela världen. Därför finns det en debatt som pågått under lång tid men intensifierats som ställer sig frågan, går man i skola för att lära sig praktisk kunskap som ska kunna användas i arbete eller går vi i skolan för personlig utveckling och för vårt eget lärande?
DigiZmart anser att som många saker i livet så är det en balansgång, å ena sidan vill man förbereda för arbetslivet med praktiska kunskaper som behövs men å andra sidan är det i grundskolan alldeles för tidigt för att fokusera in på vissa yrken, vilket är varför vi har grundämnena. Ibland blir det istället för specifikt för att veta om tillräckligt många använder det. Många företag har sina egna sätt att göra samma sak på, vilket betyder att du måste lära dig när du börjar, oavsett om du kan teorin, och då kan det vara kontraproduktivt att lära sig alla detaljer för att sedan behöva anpassa det till jobbet du har. En bättre approach är att bygga förståelse så att man lättare kan applicera tekniker och tillvägagångssätt snabbare, och med bättre resultat.
Vart tror du utvecklingen är på väg och kommer vi någonsin ha en dominant renodlad inriktning, praktiskt eller utvecklande?
Källor
1: http://www.popularhistoria.se/artiklar/skolstart-%E2%80%93-den-svenska-folkskolans-historia/
2: 2015 Årsrapport för universitet och högskolor, Universitets Kanslers Ämbetet, sida 20
Gäller endast nya sökanden utan tidigare högskolestudier
3: 2015 Årsrapport för universitet och högskolor, Universitets Kanslers Ämbetet, sida 96
Gott lärande!